Archives

– kaos…fast lite mysigt ändå

Det är kaos, ganska total kaos
Vi lämnar huset vid 6,30 varje morgon för att åka till vårt ”andra hem” med fullpackade väskor- men inser varje gång att vi glömt massor med ”jätteviktiga” saker i alla fall.
Att stiga upp vid 05 är inte riktigt vår grej- det är bara att inse att hjärnan är inte riktigt påkopplad så tidigt …så vår packning blir kanske inte riktigt ultimat 😀

Å´andra sidan- jämförbart med att balansera på smala bräder i köket på Mörön, hiskeligt varma byggfläktar som går dygnet runt och allt det man behöver finns så klart ”längs ner eller längst bort” så känns det mesta som ett lyft- även en glömd kaffebryggare

Bull kom på att man kunde bygga en supermysig koja i gullfiberisoleringen, och jag blev så klart helt hysterisk över allt ”glassplitter” han skulle få i ögonen och rusade efter honom- i det att jag trampade genom ngt som tydligen kallas ”blindbotten” och gjorde ett stort hål rakt ner till backen.
(Hörde se att Kamrat H skyllde på att Bordeauxerna gjort hålet 😀 – men det var jag och ingen annan 😀

Mitt i allt skulle vi handla mat på Ica Maxi.
Man blir en smula svältfödd när all mat antingen kommer direkt från kylen (Yoghurt , mackor) eller det som snabbt kan värmas i micron ( som står på golvet intill altandörren) så vi skulle äta oss riktigt mätta- typ smörgåstårta.
Kamrat H går in för att handla, jag sitter i bilen och hundarna börjar tjafsa med varandra där bak
Jag öppnar bakluckan för att ”hurva” åt dem …och vips hoppar två mopsar och en Hugo ut- och springer direkt in på Ica Maxi…
Saga satsar på trädgårdsavdelningen. Bull beger sig till bokavdelningen och Hugo galopperar som en ponny bland kassorna – full kalabalik
– Ridå-
Jag bestämmer mig för att jag är osynlig och får hjälp av en snäll hundägare att samla in gänget och snabbt stoppa in dem i bilen igen.
Ica Maxi på Storheden har nog aldrig haft så leende kunder förut 😀
(jag kollade försiktigt i NSD om någon passat på att filma- det hade ju jag gjort om det inte varit mina hundar- men. tack och lov- ingen journalist va5 på plats just då



Det blev till slut lite jobbigt att pendla – bara för att sova hemma – i röran, så vi bestämde att ”flytta” veckovis istället
Det finns ju vissa saker som ändå måste skötas på mörön (som fixa-golvet-killarma inte gör) typ vattna blommorna. mata mina surdegar och ha koll på kombuchan som ”puttrar” på.

En sak är då helt säker-
När Monicas Råneå inflikades i reviret får hennes s grannar inte röra sig speciellt mycket utan att det uppmärksammas- ljudligt
Vaktstyrkan är redo och laddad

– minst sagt rörigt just nu

När köket ser ut så här och allt som normalt brukar finnas i ett kök härbärgeras i andra rum, kyl, frys och spis är obrukbara och hopträngda vid kaminen … då kan man hålla sig för skratt

inte så mycket kvar av köket

Tack och lov får vi låna ett helt hus av bästa vänner , blev bjudna på supergod middag av andra vänner ( och fick dessutom med oss skaffning ”hem” ) så vi överlever och det går ingen nöd på oss… i slutändan blir det säkert riktigt fint och bra med nytt vackert golv och fräscht kök.

Hundarna (utom Ellen förstås) fick testa hundgården.
Hugo verkade tycka det var jättespännande , gjorde kullerbyttor och grävde och dök i snön.
Saga däremot stod blickstilla på bakbenen och blängde förnärmat på oss, hundgård var ingenting för henne, så hon slapp och fick vara med Ellen. Bull som finner sig i det mesta hoppade upp på bänken och ägnade sig åt att hålla full koll på de som passerade på vägen

Vädret var fantastisk, närheten till älven där isen börjat lossna gjorde hundpromenaderna både spännande och full av nya lukter
Det brusade och dånade när isblocken lossnade, både Hugo och Bull är ju väl så badglada, så runt vattnet var det strikt koppeltvång

islossning ”light” men häftig ändå

Senare på kvällen åkte vi hem för att komplettera lite mat och annat som vi glömt att man kanske kunde behöva på ”turne´” och på Mörön trampade tranorna runt bland vass och isvatten
Nu är våren på väg på riktigt-(även om det såg lite kallt ut för tranorna.

…efter påsk

Nu är våren här på riktigt och påskhelgen har varit ljuvlig
Vi var bjudna på påskmiddag som hade både första- och andra förrätt, varmrätt och tårta och märkligt nog tycker man att man (jag) ”måste” smaka av allt-
Det tog minst två dagar att hämta sig

Eftersom vi nu har två löptjejer fortsätter dom dubbla promenaderna-
Bull hängde på Hugo, men så såg jag att Bull började se ut som en broiler, massor med fina muskler- men väl så ”bulliga” och han började se väl så tunn ut
Bull har jättebra kondition, och jag tycker absolut alla hundar ska vara bra musklade, men en mops har ju inte ”Hugo- längd på benen” så det hade nog blivit lite väl mycket spring några dagar
och Hugo var rätt nöjd med att få lite egentid- det blev lite spår, uppletande och kurragömma

Vi hade ju planerat att börja tömma köket, men det var så ljuvliga dagar så det gick inte att vara inne- och när man väl gick in sent på eftermiddagen kändes det inte så lockande att mörka tömma

Jag passade på att baka lite, Ellen visade tydligt att hon ville ta det lugnt – och de andra slöade de med

– en som kan njuta av livet
Saga Siridotter har tydligen en överenskommelse med Hugo att var tredje-fjärde foderkula ur hans skål är hennes… han släpper ner dem på golvet och Saga förser sig snabbt… följden har blivit en icke försumbar rondör

Tömningen av köket måste alltså tas tag i, trots strålande sol och sommarvärme ute. Risken är att man får ordentligt med kaffedarr eftersom kaffepauserna ute i solen blir många
Lite får man ändå röra på sig när store ”lillrymmaren” känner att han behöver vidga sina vyer ( till grannens går och sen hem)

– vårvintern- den femte årstiden

En årstid som vi här uppe i norr är ensamma om att ha, och som är fullständigt underbar.
Några plusgrader på dagen, en vårsol som värmer och gnistrande snö… Bara det gör att man ( i alla fall vissa i den här familjen ) påminns om varför man bor här uppe. Andra familjemedlemmar tycker vintern är alldeles för lång och skulle flytta till varmare trakter omg om erbjudandet gavs 😀
Jag älskar dessa dagar och sticker ut så snabbt jag bara kan på morgonen, och de 4-benta hänger glatt med och verkar gilla vädret de med


Vi skulle kunna vara ute hela dan´, men just nu får ju vår löp-fia Saga stanna hemma så det blir lite trist om alla andra är borta för länge

Det börjar tina fram lite grönt här och där i skogen, och tydligen finns det massor av nya spännande dofter där. Tyvärr håller inte snön när man lämnar skoterspåren så det blev en del ”snösimmande” för vissa.
Hugo såg lika olycklig och förvånad ut varje gång han sjönk igenom och fick kravla sig tillbaka

Det verkar som om vi får behålla dessa fina dagar även över påskhelgen sen håller nog inte ens skoterspåret längre.
Men då börjar vårt jobb att tömma för golvbyte efter vattenskadan i köket. DET ser jag inte fram emot.
Tack och lov har vi fått låna ett hus så vi slipper balansera omkring på trossbotten …

det där med att ”fastna” i något

Ibland börjar jag fixa med något som ”bara” ska ta en liten stund. Ofta inträffar det när jag egentligen skulle göra något annat ( lite tråkigare) och så är jag fast och glömmer både tid och rum
Det kan vara en liten detalj som jag inte riktigt får till som jag vill, många gånger något som ingen annan än jag märker men det spelar liksom ingen roll
Jag kan utan problem repa upp ett helt bakstycke på en kofta jag stickar för att det alldeles i början fanns ett litet fel-
Men jag kan också bara hålla på med något som bara är kul och intressant, och tiden bara rusar iväg
Mao- i morgon blir en dag när jag får ta tag i sånt som redan borde varit gjort.

om ingen annan fixar disken så måste väl Hugo ta tag i det

Men vi har hunnit ha finfrämmande på farmen när Lule-Sigge kom på besök ett par dagar
Sigge är en riktig myspropp. Precis som sin bror Bull är han fullständigt övertygad om att han är störst, bäst och vackrast .
För några år sen var det en del gruff mellan bröderna, svårt med två som tävlade om kungadömet- men nu är de äldre, visare och kanske lite tröttare och accepterar varandra utan problem
Eftersom vi hade Saga i höglöp fick killarna hänga med Ellen, Sigge verkade gilla läget och var rätt imponerad av henne.

Alla är missnöjda

-utom möjligen jag då
Saga är sur för att hon inte får vara tillsammans med mopskillarna
Hugo som faktiskt får vara i samma rum fnyser hon bara åt, det kan ju möjligtvis bero på att han gärna luktar henne i rumpan, men tror att hennes minst av allt diskreta inviter är en ny lek sen knallar han iväg och lägger sig i soffan.
”Lilla” Hugo är nog inte riktigt på det klara vad som förväntas av honom.

Bull och Sigge däremot har inga funderingar, de kommer glidande som radiostyrda torpeder när man minst anar det- så dom har jag fullständig koll på…hela tiden
För att få lite lugn och ro till slut fick alla killarna varsitt rejält älgben att sysselsätta sig med- i varsitt rum- och det överträffade till och med en väldoftande Saga

man kunde ju önska att Bull kunde tillbringa lite mer tid så här…men icke

Ellen tyckte det var väl så stojigt och stökigt ett tag och mullrade till ordentligt, så även hon fick ett älgben och eget rum
Kvar i köket blev jag och Saga, som naturligtvis också fick ett älgben för att trösta sig med när kavaljererna blev förvisade
Inte helt lätt att vara hund alla gånger, tur vi har många rum.

-stenhård skare och blåst


Det finns ett litet problem med aprilvädret… en hel del snödrivor ligger kvar, skaren är hård efter kalla nätter- så letar man hittar man ställen där man bara kliver över stängslet och vips- skogen är bra mycket större än den inhägnade tomten
Som tur är är det inga ”stora” rymmare, Bull och Hugo- de springer runt grannens hus och kommer glatt hem när man ropar- än så länge
Men det kan ju komma en bil eller någon som är hundrädd- så just nu är det stenkoll när de är ute på tomten
Jag tycker inte heller om när lösa okända hundar kommer springande, speciellt inte när man ute med sina egna hundar (oftast på kopplade)
Det är så lätt att det kan bli tjafs, i synnerhet om några hundar är kopplade och andra inte, och man har inte så många sekunder på sig att bestämma strategi om det börjar mullra hos någon
Jag tillhör också dom som inte vill att (alla) hundar man möter ska hälsa på mina hundar. Nu är det inte så många som vill att deras lilla vovve ska hälsa på Hugo eller Ellen, men med mopsarna råkar man ofta ut för det. Har man ett gäng hundar hemma vill man inte riskera att få kennelhosta, förkylning, magsjuka eller något annat som lätt smittar mellan hundar, så det är inte alltid för att man är sur och tråkig man inte tillåter hundarna att hälsa

Vi hade ju finbesök i helgen när Ernst nya familj kom förbi, och en av mina nya favoritkillar blev definitivt Oliver ( 10 år sådär)
Vi satt och pratade och gullade lite med Ernst när han hörde Kamrat H prata på övervåningen
– Har du en kille? kom frågan- en smula förvånad 😀
Ålder är visserligen bara en siffra- men det var många år sen någon frågade mig om jag hade ” en kille”- det lever jag länge på 😂.

  • Och snart kommer vår kenneltjej upp igen- hela gängets bästa kompis . Detssutom får vi en ny chans att fylla frysen med chokladkakor, chokladgodis- och kanske även lite nyttigt bröd

– ännu fler mopsar på farmen…

  • inte kollomopsar utan ”vi hälsar på” mopsar

Å´kul att träffa dem och deras ägare.
Det finns en enda – en av alla valpar som fötts och vuxit upp på farmen som verkligen inte gillar mig och aldrig har gjort
Hon är sötare än socker, och både mamma och mormor finns kvar här- men Polly skulle aldrig frivilligt hoppa upp i min famn – eller gu´förbjude ge mig en mopspuss –
Jag får hålla i henne och pussa lite på henne- men så snabbt hon bara kan hoppar hon ner igen 😀

Jag har ingen aning om var och när jag har förnärmat den lilla pluttan- men nån gång har jag tydligen gjort det- och man kan ju inte älska alla här i världen 😀

Med hennes ”brorsa” Sigge är det tack och lov tvärtom – han hoppar glatt upp i famnen och översköljer en med ”blöt mopskärlek” så det känns rätt ok ändå.

 

Vi har ju haft några riktigt varma dagar, och efter regnet kom värmen tillbaka.
En dag var Ernst inte alls i form, han kräktes och mådde  riktigt illa.
Jag provade med ”snäll” mat- men allt kom upp direkt- till och med vattnet han drack  När magen töms så totalt blir man lite orolig- det kan ju vara så att de fått ner något  olämpligt i magen eller  hittat någon vattensamling ute där vattnet inte varit fräscht-
Jag kokade vätskeersättning så han skulle få i sig lite salt och socker i alla fall- men samma där- det bara vände i magen.
Fortsätter det så och de inte får behålla något måste man fara in till veterinär och röntga så det inte ligger något i magen- men Ernst var inte skakig eller darrig på benen så jag beslöt att testa överkokt ris som magen brukar kunna tåla- även om den är alldeles tom
Ris kokt i mycket vatten med lite salt  i cirka en timme ser inte så välsmakande ut… men jag gav honom först 1/2 tesked, efter ytterligare en halvtimme 1/2 tesked till- och han fick behålla det
Vi fortsatte under kvällen med 1 tesked varje halvtimme tills han fått i sig kanske 1/2 deciliter- och då var det en mycket piggare Ernst som skuttade omkring.
Han ville gärna smaka av de andras mat, riset var väl lite trist… och redan dagen efter var han precis som vanligt

 

Hundarna har badat mycket i sommar, och de dricker ju lite här och där – både i havet och  lerpölar.
För det mesta märker man inte av det, hundar måste ha järnmagar som filtrerar bra- men algblomning och liknande kan ju vara livsfarligt och snabbt bli akut så det gäller ändå att se upp lite  (om man hinner och kan)

 

 

lilla fotomodellen Klara har ju åkt hem till sin matte ( man ser riktigt hur pinsam Siri tycker hon är med att alltid posera framför kameran 😀

 


– och istället kom Hedda-pedda på besök.
Hedda  är nog en av de roligaste knäppaste mest godhjärtade mopsarna jag vet .
Det bara snurrar av bus i huvudet- och lyckligast blir hon om hon lyckas sno något av metall (matskål, decilitermått ) helst direkt ur diskmaskinen som hon kan springa runt och smälla och fibbla med.

Just nu är alltså farmen ganska ”full” med mopsar…det  märks inte minst när vi är i skogen-
det gäller att räkna hur många som hängde med hemifrån så samma antal är med tillbaka
 

– nu kom det äntligen…

  • regnet
    Jag vaknade av att det studsade mot taket, vräkte ner – och jag måste erkänna att jag log i mjugg
    – äntligen-
    Att sen gå ut tidigt på morgonen och känna den där lite krispiga luften som tidig höst har-
    – helt underbart,
    (- jo jag vet att det ska bli jättevarmt igen om några dar- men tills dess njuter jag)

I sommar har vi verkligen fått träffa många av ”våra” valpar, några som vi inte sett sen de flyttade 10 veckor gamla, andra har vi träffat lite då och då- men länge sen sist, och vi har dessutom fått låna några av dem på ”långlån” (lite som bibliotekens sommarlån) och det är så himla kul.

Igår kom fina Rune och hans (lika fina) matte på besök- och vilken charmör han blivit
Han tyckte först det var lite läskigt med Ellen och Hugo som är minst sagt burdusa i sitt sätt att hälsa gäster välkomna, men ganska snabbt insåg att Rune att de var möjligen lite större än vanliga mopsar- men ”mopsar” var de i alla fall
 
                          – sötRune hatade att bli blöt på tassarna- men var ju ändå tvungen att blöta ner alla fyra

 

Klara, den lilla fotomodellen var också här på helgvisit, och hon visade tydligt att hon fått lite finare vanor som ensamhund
Är det fika så är det fika- och en av stolarna stod det definitivt Klara på…(om man inte kunde sitta på bordet direkt)
– men hon glömmer aldrig att posera så snart en kamera kommer fram <3

 

Efter sen middag och kvällspromenad verkade Ellen tycka att nu var det väl ändå dags att ta kväll…

-nattligt kvällsmöte…

Vi bor ju i en liten by, i alla fall under halva året.
På sommaren kommer ”sommarstugefolket” som är många fler än byns fasta invånare- och denna sommar har vi dessutom fått en ”campingplats” i hamnen.
Vår lilla hamn med dansbana, utedass och badplats ”invaderades” av husbilar och husvagnar och ingen kunde riktigt förstå hur de hittat hit till ”avkrokarnas avkrok”, vår by ligger ju inte direkt centralt
Jo, det visade sig att den fanns som populär och gratis camping på div sidor på nätet… i flera länder
I och med att hamnplanen varken är dimensionerad eller tänkt som camping har det ställt till problem
Det fanns en elstolpe som brukade användas vid sommarfester- inte för husbilar / husvagnars behov
Det lilla dasset som tillhör sälmuseet fylldes snabbt av tömda latrintunnor- och när dasset var överfullt tömde man helt sonika sina latriner i vattnet… och vår badplats blev ett minne blott- vattnet är förorenat.

Mao- dessa fricampare är inte så populära i byn, men någonstans är det ju inte deras fel ( jo, de som grisat ner och betett sig illa, och låtit sina hundar springa lösa på byn) men andra har läst på nätet om det perfekta stället vid havet där man kan stanna någon vecka.- och dessutom helt gratis.

Alltnog
Vi brukar ta en sen kvällspromenad till stranden när luften är lite svalare, men undvikit det sista tiden eftersom vi hört att det varit många lösspringande hundar där nere

Sent igårkväll var det så härligt så vi tog med Ellen och Hugo en sväng, och väl nere i hamnen träffade vi 6-7 av byns bofasta med sina hundar. Hundarna badade och vi umgicks.
Det fanns visserligen några övernattande fricampare också, men inga lösspringande hundar- och på nåt sätt kändes det som vi återtog vår by och strand, och hundarna var lyckliga att få springa i vattnet och bada lite och vi dryftade det som hänt på sista tiden- sånt som man gör i en lite ny när man träffas (Mao vanligt skvaller 😀

Varken vi eller någon annan i byn har något emot sommargäster, (även om vi gnäller ibland på sommarfolket 😀
Men när man inte tar hänsyn, förstör och inte respekterar de ”bofasta” sommarstugorna utan tror att de är servicepersonal till ”campingen”- då är det inte kul längre

Vi vill inte stänga av vägen till vår hamn/ badstrand. Det har varit perfekt för barnfamiljer med en långgrund sandstrand, en boulebana, grillplats och en liten gräsplätt- men vi ville ju inte heller att vår badvik ska behöva stängas pga otjänligt vatten med massor av kolibakterier , eller att den lilla gräsplätten nu är ett minne blott