Archives

– vi var hem en sväng

Och kunde konstatera att det såg exakt likadant ut som när vi var där för en vecka sen så när som att golvpaketen låg staplade i hallen. Nåja vi har ju tur som har ett annat ”hem” ett tag till, det hade kunnat vara värre

Det var i alla fall kul att träffa grannar , surra lite, kolla posten och ge blommorna vatten- och både H och jag kastade oss över datorerna och uppdaterade oss på det ”viktiga vi missat”

Lite pinsamt hur beroende man är av Internet o Tv

På lördagsmorgonen var det dags för inoffutställning med Hugo. Han ska ställas ut på ”riktigt” nästa helg och det kändes bra att få en träning innan dess

Han skötte sig perfekt och över förväntan Trots mängder av andra hundar och i en miljö han aldrig varit i förr tog han det lugnt

Det finns mkt att ha span på

Kritiken var strålande

Det var en trött Hugo ( och lika trött matte) som kom hem

Det tar på krafterna att vara snygg

På söndag packade vi ihop för återfärd till Råneå och lilla Klara hängde på. Så skönt för hundarna att kunna sträcka ut sig – och sen har vi ju hittat en skog där man kan få springa av sig lite

( jag hade jättefina bilder från skogen men dom ville inte ladda upp sig som dom skulle- får lägga upp domen annan gång

Vaknade till ännu mera regn

Och trots en halv- lång ( halvhjärtad) morgon promenad där man snabbt kände sig genomblöt visade hela gänget att dom hade tråkigt- urtråkigt – supertråkigt. Hugo roade sig med att nafsa lite här och där på Saga, vilket i alla fall fick henne att jaga honom en stund

Ellen däremot svansade runt för att visa att hon minsann luktade gott även idag

Och till slut upphörde eller i alla fall avtog regnet så jag förbarmade mig över tråkmånsarna. Monica hade berättat om en skogsväg där man vågade släppa dom lösa, och när jag rekade häromdagen tror jag jag hittade den ( eller så hittade jag en helt annan skogsväg)

In med killarna i bilen och iväg – och det var två lyckliga 4- beningar som släpptes lös. Man kunde riktigt se hur de saknat att få sträcka ut sig- och dessutom en alldeles ny och spännande skog


Lite godis kanske
Massa dofter

Imorgon ska det bli sol hela dan ( om dom inte ändrar sig på SMHI och då blir det tjejsväng i skogen

Regn, regn och mera regn

Läste i tidningen att man väntade 35mm nederbörd i helgen, så det lär nog fortsätta att regna resten av dagen

Hundarna har tråkigt. Mest för att deras matte inte alls känner för någon långpromenad, ingen av hundarna verkar speciellt besvärad av vädret.

Tom Ellen tittade förvånat på mig när jag ville vända o gå tillbaka- vaa redan ?

– en Hugo som har jättetråkigt
Bull som gett upp o somnat- på bordet på en tröja

Dom enda som verkar hitta något positivt med vattenpölar är andparet som traskade över gården på väg till älven

Mobiltest

Det här blir spännande. Första gången jag försöker göra ett inlägg via mobilen. Jag vill ju helst att det ska ”se ut” precis som vanligt när jag skriver, blev nog irriterad när layouten förändrades … men det här ska nog fungera. Alternativet är ju att inte lägga ut några inlägg alls innan vi flyttat hem igen

Vi bor ju fortfarande i Råneå, även om vi åker hem lite då och då och kollar läget- eller konstaterar att ingenting hänt sen sist. Nu verkar det vara det nya golvet som hamnat på avvägar – bara att vänta till det ”dyker upp”

Ellen löper fortfarande, känns som hon löpt i minst 193 dagar ( ok- en överdrift, men hon löper så mycket längre än mopsarna ) så det blir fortfarande delade koppelpromenader Jag börjar hitta lite fina promenadstigar , men ännu inte någon där jag törs släppa dem

Vi vaktar och har koll på ALLT som rör sig

Apropå koppelpromenader i urban miljö

Jag har alltid fascinerats över den enorma åtgång mina kamrater i stan verkat ha av bajspåsar. Turligt nog, för jag har alltid kunnat låna då jag sällan kommit ihåg att ta ned mig. På landet använder vi mkt sparsamt med dylika- men nu, nu inser jag vilka mängder det kan gå åt- och hur stora och rejäla de behöver vara till stora hundar Enda fördelen är väl att man snabbt ser om de är dåliga i magen. Varje promenad kommer jag ordentlig hem med- minst- två påsar, ordentligt hopknutna. Jag hoppas verkligen att alla grannar ser att här går en ordentlig hundägare som plockar upp- så jag inte blir beskylld för några kvarlämnade högar ( de finns de också) 😀

Eftersom vi så sällan går långa promenade i koppel, och ändå mer sällan med kombinationen DdB/ mops ser man vissa olikheter som verkar rastypiska ( eller kanske bara våra knorrisar som är så) när kopplen kommer fram blir både Bull o Saga fullständigt galna, snurrar, hoppar och beter sig som vettvillingar- vilket gör att det både tar mkt längre tid och irritationen hinner växa ordentligt innan halsband o koppel är på. Ellen och Hugo sitter lugnt o väntar, i alla fall Ellen, Hugo verkar ta över lite mopsfnatt ibland När man väl kommit ut och rutit till några gånger går promenaden riktigt bra och fint, ingen som drar i koppel eller beter sig ( såvida det inte kommer en cykel nära bakom Bull- då jäklar) Man kunde ju tycka att efter 40-50 halsbands- och koppelpåtagningar borde en viss rutin infunnit sig- icke- det är galenskap på hög nivå varje gång

Finaste Hugo

…efter påsk

Nu är våren här på riktigt och påskhelgen har varit ljuvlig
Vi var bjudna på påskmiddag som hade både första- och andra förrätt, varmrätt och tårta och märkligt nog tycker man att man (jag) ”måste” smaka av allt-
Det tog minst två dagar att hämta sig

Eftersom vi nu har två löptjejer fortsätter dom dubbla promenaderna-
Bull hängde på Hugo, men så såg jag att Bull började se ut som en broiler, massor med fina muskler- men väl så ”bulliga” och han började se väl så tunn ut
Bull har jättebra kondition, och jag tycker absolut alla hundar ska vara bra musklade, men en mops har ju inte ”Hugo- längd på benen” så det hade nog blivit lite väl mycket spring några dagar
och Hugo var rätt nöjd med att få lite egentid- det blev lite spår, uppletande och kurragömma

Vi hade ju planerat att börja tömma köket, men det var så ljuvliga dagar så det gick inte att vara inne- och när man väl gick in sent på eftermiddagen kändes det inte så lockande att mörka tömma

Jag passade på att baka lite, Ellen visade tydligt att hon ville ta det lugnt – och de andra slöade de med

– en som kan njuta av livet
Saga Siridotter har tydligen en överenskommelse med Hugo att var tredje-fjärde foderkula ur hans skål är hennes… han släpper ner dem på golvet och Saga förser sig snabbt… följden har blivit en icke försumbar rondör

Tömningen av köket måste alltså tas tag i, trots strålande sol och sommarvärme ute. Risken är att man får ordentligt med kaffedarr eftersom kaffepauserna ute i solen blir många
Lite får man ändå röra på sig när store ”lillrymmaren” känner att han behöver vidga sina vyer ( till grannens går och sen hem)

-nope

Idag blir det varken något om vackert vårväder, härliga skidturer eller skogen- (fast allt ingick faktiskt idag)
Idag fick killarna egentid i skogen, och det är så kul att se hur rollerna ändras med vilka som är med.
Ellen är den som alltid går först, fångar upp dofter och gör små avstickare- och i hasorna har hon resten av gänget, i alla fall Hugo- Ellen är hans stora idol

Nu när det bara var Hugo och Bull kom ju frågan vem som skulle ta täten.
Bull hänger oftast på Ellen och Hugo – en bit i alla fall- blir det för långa utsvävningar kommer han skuttande tillbaka och gör sällskap med oss 2-beningar, till nästa avstickare. Han springer klart längre sträcka än vi avverkar genom sina ”hålla koll på” svängar mellan oss.

Så Hugo sprang först, men inte så långt före mig. Det såg nästan ut som om han hade ett osynligt koppel, inga större avvikelser åt sidorna utan 10-15 meter före mig
Bull hade jag nästan kunnat tävla lydnad med, han gick ”fot” vid min vänstra sida hela vägen, och där brukar han inte befinna sig utan alltid en liten bit framför.
Uppenbarligen litar dom inte riktigt på att jag ”kan” vägen, så det gäller att hålla ordentlig koll när inte Ellen är med

det där med att ”fastna” i något

Ibland börjar jag fixa med något som ”bara” ska ta en liten stund. Ofta inträffar det när jag egentligen skulle göra något annat ( lite tråkigare) och så är jag fast och glömmer både tid och rum
Det kan vara en liten detalj som jag inte riktigt får till som jag vill, många gånger något som ingen annan än jag märker men det spelar liksom ingen roll
Jag kan utan problem repa upp ett helt bakstycke på en kofta jag stickar för att det alldeles i början fanns ett litet fel-
Men jag kan också bara hålla på med något som bara är kul och intressant, och tiden bara rusar iväg
Mao- i morgon blir en dag när jag får ta tag i sånt som redan borde varit gjort.

om ingen annan fixar disken så måste väl Hugo ta tag i det

Men vi har hunnit ha finfrämmande på farmen när Lule-Sigge kom på besök ett par dagar
Sigge är en riktig myspropp. Precis som sin bror Bull är han fullständigt övertygad om att han är störst, bäst och vackrast .
För några år sen var det en del gruff mellan bröderna, svårt med två som tävlade om kungadömet- men nu är de äldre, visare och kanske lite tröttare och accepterar varandra utan problem
Eftersom vi hade Saga i höglöp fick killarna hänga med Ellen, Sigge verkade gilla läget och var rätt imponerad av henne.

-stenhård skare och blåst


Det finns ett litet problem med aprilvädret… en hel del snödrivor ligger kvar, skaren är hård efter kalla nätter- så letar man hittar man ställen där man bara kliver över stängslet och vips- skogen är bra mycket större än den inhägnade tomten
Som tur är är det inga ”stora” rymmare, Bull och Hugo- de springer runt grannens hus och kommer glatt hem när man ropar- än så länge
Men det kan ju komma en bil eller någon som är hundrädd- så just nu är det stenkoll när de är ute på tomten
Jag tycker inte heller om när lösa okända hundar kommer springande, speciellt inte när man ute med sina egna hundar (oftast på kopplade)
Det är så lätt att det kan bli tjafs, i synnerhet om några hundar är kopplade och andra inte, och man har inte så många sekunder på sig att bestämma strategi om det börjar mullra hos någon
Jag tillhör också dom som inte vill att (alla) hundar man möter ska hälsa på mina hundar. Nu är det inte så många som vill att deras lilla vovve ska hälsa på Hugo eller Ellen, men med mopsarna råkar man ofta ut för det. Har man ett gäng hundar hemma vill man inte riskera att få kennelhosta, förkylning, magsjuka eller något annat som lätt smittar mellan hundar, så det är inte alltid för att man är sur och tråkig man inte tillåter hundarna att hälsa

Vi hade ju finbesök i helgen när Ernst nya familj kom förbi, och en av mina nya favoritkillar blev definitivt Oliver ( 10 år sådär)
Vi satt och pratade och gullade lite med Ernst när han hörde Kamrat H prata på övervåningen
– Har du en kille? kom frågan- en smula förvånad 😀
Ålder är visserligen bara en siffra- men det var många år sen någon frågade mig om jag hade ” en kille”- det lever jag länge på 😂.

  • Och snart kommer vår kenneltjej upp igen- hela gängets bästa kompis . Detssutom får vi en ny chans att fylla frysen med chokladkakor, chokladgodis- och kanske även lite nyttigt bröd

– lördag

då åkte han vidare norrut- Snygg Ernst-
och det kändes som att det kommer att bli riktigt bra
Dom verkade klicka helt ok , hans nya lill-Husse Oliver och Ernst
Oliver hajade direkt hur Ernst helst av allt ville bli kliad så ”the King” var mycket nöjd- de blir nog en bra kombo

Vår lilla löp-fia, Saga ställer ju till lite oroligheter bland killarna.
Även om hon inte ännu är i höglöp så tycker dom hon är sååå snygg och intressant
Så vi separerar i olika rum- och promenerar i olika gäng.

Idag fick alla utom Saga komma ut på en långprommis (hon var iofs rätt nöjd med att titta på hockey och käka godis tillsammans med kamrat H)
Det var riktigt härligt i skogen, men nu har den jobbiga ”mellanperioden” inträtt då snön inte bär, det är vatten på myrarna och skoterspåren håller inte inte ens för en bordeaux,
Skidor kan fortfarande fungera på vissa ställen, men det blir väldigt jobbigt för hundarna att plumsa fram … så det får bli skogsvägar ett tag framöver

Hugo har till slut insett att man faktiskt kan kliva över plogkarmar

– det finns bara en…

Snygg- Ernst alltså- en mopsherre i sina bästa år
8 1/2 år gammal men rör sig som en ungdom ( för det mesta i alla fall)
Han kom förbi idag, en liten mellanlandning – och lyckan var stor på farmen
Saga som just nu löper tyckte det var häftigt med ytterligare en kille att tråna efter
Hugo var barnsligt imponerad av ” Ernst the man” medan Bull var lite mera cool
och Ellen hade riktiga glädjefnatt att Ernst äntligen var tillbaka

Ernst tillbringade ju en stor del av sommaren här och man märkte tydligt att det var stor igenkänning när han kom tillbaka – han var efterlängtad
Ellen busade och kråmade sig och verkade helt införstådd med att det var bara för hennes skull han kommit- till slut blev tom Ernst less över den intensiva uppvaktningen

Men snöhögarna var kul, likaså att promenera den ”vanliga” vägen tillsammans med Ellen och så klart bajsa mitt på byvägen utanför grannens hus… exakt som det brukade vara.

Imorgon åker han vidare på nya äventyr, och den som får tillbringa sin tid med Ernst kan skatta sig lycklig