Ibland…

är dom billigare än gratis, dom två sötnosarna. Den ena, knorrisen, rymmer så snabbt han kan, klättrar, gräver och donar- och någonstans hittar han alltid ett litet hål han kan komma igenom. Tack och lov är tydligen rymningen själva grejen, han kommer alltid direkt in på gården och ställer sig på bron. Men det kan ju komma en bil just den sekunden han kommer ut på vägen, så kamrat H lagar stängsel, täpper till hål – och Bull hittar nya utvägar.

Den andra sockersmulan, den röda, har på allvar gett sig in i ”destrueringsbranchen” och det helst vara plast och elektronik- gärna kombinerat. Mao så rycker skarvsladdar, hörlurar, plastkrukor – det som går att komma åt och bita sönder i smådelar- helst i skydd av natt och mörker
Tack och lov har han hittills dragit ur kontakterna innan han demolerat resten av sladden, men man blir ju livrädd

partners in crime

Afrikavärmen har överfallit även oss, och jag är ju ingen älskare av just det- men alla verkar bli så glada av sol och värme så jag håller lite låg profil på värmefronten. Jag njuter i skuggan, och ska skaffa mig en riktigt stor och fin solhatt – och absolut- även jag tycker det är skönt när altandörren kan stå öppen, fåglarna kvittar och nytvättad tvätt fladdrar ute i vinden

Vi har ju flyttat hem igen, gräsmattan är klippt och det går sakteliga framåt med att få in allt på sina ( eller nya) ställen i skåp och lådor. Det finns ju en fördel med att tvingas konfrontera alla grejer man samlat på sig, behöver man verkligen 10 olika pajformar ?
Byggdammet ligger som en gul hinna i varje liten vrå av skåpen så det tar lite tid att fixa med det, men på det stora hela är vi jättenöjda- det nya golvet lyser upp.

Bull och Klara kollar om det kanske kan finnas en smula kvar i den tomma fodertunnan

Lilla Klara har åkt hem, och jag tror absolut hon trivts riktigt bra hos oss, men vilka glädje”sånger” det blev när matte Margaretha kom och hämtade henne, Jag har aldrig hört Klara yla förut- men här var det lycka över alla gränser. Äntligen skulle hon få sova på sin kudde igen och återta positionen som den enda prinsessan i huset. Lika glad som hon var när hon kom lika glad var hon att få åka hem

– vaktstyrkan 😀

One thought on “Ibland…

  1. Dom där två ger jag gråa hår 🤪
    Skönt ni är hemma igen och pajformer behövs alltid flera stycken 😊
    Sen älskar jag bilden på vaktstyrkan: HÄR VAKTAR VI!
    Längtar till vi ses fram igenom 😘😘😘

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *