– varmare än varmt….

Nu är det hett på dagarna… hundarna och jag smyger in med jämna mellanrum till svalka och undan solen.
Jag vet att det är som att svära i kyrkan att klaga på värmen… men det finns ju måtta med allt

– tur man kan svalka av sig emellanåt, Hugo gillar vatten till skillnad från Ellen propellern som är en riktigt badkruka. Hon undviker helst att bli blöt om fötterna om det bara går,

 

Det har varit fullt ös på farmen sista tiden, kollohundar har kommit och farit och vi har rantat runt en del (mycket mer än vi brukar) nu är det en resa kvar- sen ska jag sätta mig ner i hammocken och inte lämna ön mer än jag måste
Men det är kul med liv och rörelse- och jag älskar när ”mina” valpar kommer tillbaka som vuxna och man kan se vilka härliga roliga hundar det blivit- för nånstans är dom alltid ”mina” även om jag inte träffar alla så ofta
– just nu är Sigge och Arne här, och med lilla Arne är det fullt ös. Hugo blev överlycklig att få en ”galen” mops som buskompis
Arne däremot var mest fascinerad över att det fanns så många ”brudar” att uppvakta (tanterna å´sin sida var klart mindre imponerad av hans flirt-) nyhetens behag när nog lägga sig när tanterna säger ifrån på allvar.
Hugo tyckte Arne var lite märklig som hellre nosade tanter i rumpan ‘än lekte med honom.och hans fina pinnar. 😀
Sigge tar det klart mer cool Han är en gentleman i sina bästa år, och numer kan han och brorsan Bull umgås utan att behöva mäta sina krafter hela tiden  (ibland glömmer dom förstås bort att dom är vuxna och ska brottas lite)

 

 

 

 


Lavagårdens fina Tjalle och Sigge var här en dag ( Bull och Klaras valpar) och det var två sockersöta och busiga mopskillar
, Tjalle hade inga problem att (försöka) tala om att han minsann ägde det mesta som fanns i köket, leksaker, ben och bäddar.  Ellen tyckte det var så skämmigt så hon pep iväg och la sig i soffan, dessutom fick ju ingen  säga till dom små huliganerna när dom betedde sig-

På kvällen visade hon hur man äter färskpasta och gurka på Ellenvis, där är det inga matskålar som gäller

Det är ett trött gäng som slocknar på kvällen- värmen tar, och så är det ju en massa nya kompisar att hålla reda på

– supervarmt…

somliga tillbringar dagen mitt i stekande sol, andra myser i soffan i svalaste rummet ( efter att ha fått dagens dos av D-vitamin.)
Jag hmmar lite  när mina vänner berättar om hur f-a-n-t-a-s-t-i-k-t varmt och skönt det är att bara ligga ute i solen och njuta…själv njuter jag i hammocken under ett skyddande tak, eller under parasollen… bara att konstatera att vi gillar olika- och tur är det.

Ikväll var det ringträning för första gången för Hugo- nytt och spännande.
Det var pudelklubben i norr som anordnade så det var ett gäng glada pudlar av olika modeller, och dessutom några ”avarter” av andra raser som fick hänga på
Hugo som nästan bara sett mopsar tidigare var helt fascinerad  att både titta och få hälsa på dem, och jag kan tänka mig att han framstod som en udda ”pudel” i sällskapet.
En jättetrevlig kväll och  en riktigt trött kille som djupsov i bilen på vägen hem-
Tack pudelgänget  att vi fick vara med
(jag kikade lite på Pudelklubben i norrs FBsida, och vilka imponerande aktiviteter man har- allt från nosework, agility, rallylydnad till promenader och spännande hanteringsövningar (kände igen några platser där vi tränat räddning)
Så kul med en aktiv klubb som verkligen satsar, och som dessutom verkar få med sig ett helt gäng när man anordnar nåt- bara för att få hänga med skulle jag (nästan) kunna tänka mig att skaffa en pudel.:-D

Väl hemma piggnade Hugo till och orkade busa lite med gänget som inte fått följa och hade alldeles väldigt mycket energi

Bull var helt säker på att det var EN foderkula som ramlat ner i leklådan, och den var definitivt hans, Hugo hjälpte till att leta genom att plocka ut alla leksaker på golvet- och Bull fick till slut sin efterlängtade trofe´

Imorgon kommer två N-vindsbrudar på kollo och på fredag ytterligare en… och det lovades dessutom lite svalare väder så det kanske blir riktigt skönt (till och med för mig) att sticka ut i skogen en sväng

– ryggskott, kollohundar och lite gnäll…

  • inte på kollohundarna, Bosse och Challe var bara mysiga att ha här- snart 8 år men pigga och busiga
    Lite osis var ju att Ellen skulle vara mitt i höglöp, och ville inget hellre än att umgås med mopskillarna, som inte heller ville något annat än….
                         – trots (försök till) tillsägelse kunde inte Hugo låta bli att bitas lite
  • Mitt i allt fick jag ett ”härligt” ryggskott så jag var mer än tacksam att hela gården var inhägnad. Hundarna kunde få vara ute även om promenaderna inte blev så långa som vi brukar ta-
    Har man ryggskott så får man gnälla, alla rörelser gör så förbenat ont – men tack och lov gick det över rätt snabbt

Vi har äntligen fått sommar- och efter all snö kan tom jag uppskatta värmen och solen. Det kvittrar och drillar överallt, och våra fågelholkar har fått gäster
Ellen letar efter sin gamla kompis ekorren, men den har inte synts till ännu, möjligen tröttnade den på skällande hundar 😀


man ser att hundarna njuter av solen, även om Hugo är glad över de små snöfläckar som är kvar

Hugo älskar att leka och bevakar sen alla sina skatter med mkt allvar- mycket är ”mitt” just nu
iofs är det väl ingen som vill ta hans grejer- men man kan ju aldrig vara säker

Klara och Hugo har någon slags underlig gemenskap.
Han kan vara ganska hårdhänt när han leker, och man tycker att det borde göra ont- men hon springer glatt tillbaka och fortsätter leka med honom
(  självklart säger vi till på skarpen när han blir föör hårdhänt och Klara inte gör det själv)

– men hon verkar uppskatta hans lekar- även om det går vilt till och dom söker gärna upp varandra

Solen och värmen tar på hundarna ( och på oss 2-beningar) Det har varit väldigt tyst och lugnt sen vi kom in, lite snarkande här och där. Alla ”mopsar” oavsett storlek och färg gillar att sova i hög- men ibland så kan man ju trilla ur bädden ( och fortsätta sova lika gott för det)

– han har det bra…

vår lille prins

– två ”mammor” som ser efter och pysslar om…  och skämmer bort så klart 😀

Igår förmiddag kom det efterlängtade regnet, som verkligen behövdes (för att jag skulle ta tag i städning och tvätt)
När vårsolen skiner vill man ju ta vara på varje minut och bara vara ute- Mao helt perfekt med en regnig ”halvdag”
plötsligt hade jag dessutom en massa energi så allt gick fort och lätt-
Nytvättade gardiner kom upp, blommorna fick omvårdnad och skräp som legat och drällt hamnade i säckar och kastades-
sen kom belöningen- den godaste ”regnmat” som finns- linssoppa med halloumi och rödlök –  sen kom dessutom solen tillbaka

  • Allra finaste Ellen-propellern som just nu gärna skulle para sig med katten (om vi haft någon)
    Hon trånar efter Bull som tyvärr ”förvaras” oåtkomlig, liksom våra kolloherrar – livet är tufft emellanåt
    Det är tur att vi har både grindar och kan dela upp rum- så alla får vara med i flocken-
    med visst ouppskattat avstånd för somliga

     – vi fikade ute i solen och man hade kunnat sitta hur länge som helst och bara njuta- på någon vecka kan vi nog sätta ut  trädgårdsmöblerna, bara isblocken som rasade från taken tinar upp lite

 

14 grader och sol del 2

Det räckte ju inte med att Hugo fick mysa omkring i ”lingonlandet” – det fanns ju ett gäng andra som också ville komma ut i skogen


Ena sidan av vägen är snöfri och grön medan andra sidan fortfarande har ”vinter”
Bull har accepterat att han får traska på i koppel på våra promenader och Ellen retas ibland med att stryka förbi väldigt nära- inte så väldigt juste precis.


– Jag har alltid hört att utgrävda myrstackar tyder på björnbesök- men Klara var säker på att det var en godissten som troligen skulle rendera belöning om man klättrade upp på den- lilla knäppfia- som tur var syntes inga myror ( och inga björnar heller)


Saga var lite missnöjd över att behöva traska fram i snö där man sjunker ner , å´så klart linslusan som stannar till så fort hon (tror att) hon hör en kamera

– brudarna 😀                                                                         Siri, Saga & Bull

Siri var alldeles väldigt pigg idag,  klättrade på stenar och klippor som den värsta bergsget
och hon som aldrig tidigare velat vara med på bild utan tagit på sin suraste min när jag plåtat henne – nu poserar hon som den värsta linslus hon med- vår fina 10-åriga krutgumma…

Imorgon får vi dessutom besök av två distingerade äldre herrar som ska vara här på kollo ett tag- det ska bli riktigt kul

– 14 grader och sol

När man har en valp och dessutom en tik i löp blir det ett antal ”anpassade” promenader per dag.
Än så länge kan man gå med alla vuxna tillsammans… (Bull får finna sig i att gå kopplad)
– men Hugo behöver ju lite ensamtid och få upptäcka omgivningen alldeles själv- och han älskar verkligen att peta ner nosen i backen och  suga in alla dofter (det kommer att bli kul att börja spåra)

– Bakom denna stora snöhög döljer sig vårt ”lingonland” en skogsplätt full med lingonris, perfekt för valplek och hundträning-
Lingonlandet är dessutom helt upptinat och grönt och Hugo njöt att strosa omkring och lukta

Där fanns till och med godisträd och godisstubbar- och sen kunde man leka kurragömma


– shit- hur tar man sig fram här… det gick att hoppa mellan tack och lov
                      och som alltid- snabbaste galoppen hemåt och upp på bron- man kan ju inte vara borta för länge

– ibland lämnar vi farmen…

och om sanningen ska fram har sista veckan varit ett enda resande och farande…inte riktigt som det brukar vara, men Hugo ( och jag) kan behöva lite socialträning.
Jag vill att Hugo nu när han är valp ska få träffa massor av snälla hundar av olika raser och sorter, så han känner sig bekväm med att det finns hundar som är både små och stora, vita, svarta och brokiga- enda kravet är att ALLA ska vara garanterat genomsnälla mot valpar.
Så vi jobbar lite på det just nu.

Några av Monicas hundar hade han ju träffat tidigare hemma hos oss, men nu var det en ny miljö- och ett gäng SVARTA mopsar (minsann inte alls samma sak som de fawnfärgade på hemmaplan)
Han var lite skeptiskt när de svarta mopsmadamerna kom ut
Dom fick nosa på honom utan problem- men lite märkliga var dom allt

Men sen  kom Rutan- och yippie, såna vet jag ju vad det är. Hugo tog ett glädjeskutt – en lekkompis som jag känner igen

Labradoren Kanel kom farande som en tornado, och trots att de träffats förut var Hugo fortfarande en smula fundersam- hon är lite väl snabb den damen-
Slutligen fick han träffa världens mysigaste Vorsteh… Erkki- och kärleken blev total
Erkki var så stor som snäll och Hugo var superimpad över sin nya idol, definitivt en kille att hänga på och ha som bodyguard
Tack Monica och Håkan för en superhärlig dag i solen

– Idag blir det bara Hugo

Allra finaste Hugo fyllde ju 4 månader igår
och jämför man med bilder från när han kom så han har vuxit en del..även om han så klart är en liten kille fortfarande.
Jag tog med honom ensam på en skogsrunda, den första utan att ha med mopsarna och Ellen- och först tyckte han det var jättekonstigt och lite läskigt- ingen kompis kunde hänga på…
Men ganska snart tog nyfikenheten överhand och han började undersöka lite gamla maskiner, några stenbumlingar och annat som fanns i skogen.
Vi hittade en stubbe så vi kunde ”träna” lite balans, det fanns några träd att krypa över och under, jag gömde mig lite och tränade inkallning- och sen diskuterade vi lite över om man ska äta älgskit eller inte
Hugo är så kul att ha med sig, han gillar att hänga på och göra ”konstiga” saker bara man får en boll, lite bus eller godis för det
Det ska bli jättekul att få ”busa runt” med Hugo, leka in moment och andra cirkuskonster
                                                                 – var är resten av flocken….-

– men ganska snabbt blev det spännande att kolla vad som fanns i omgivningen      

 

 

klättra över stockar                                                     och balansera på stubbar
                                                                                                gömma sig lite
                                                                    och ett magplask i snön
                                                                 – men borta bra men hemma bäst….. öppna dörren och släpp in mig 😀

Ellen-propellern

är världens snällaste hund- men hon tycker om ordning och reda.
Det som gäller- det gäller- så det där med nyordning / oordning är hon inte riktigt med på.
Man kan nästan se ibland hur hon muttrar när hon knallar iväg när något inte är riktigt som hon vill ha det
Man biter tex inte i skurhinken, man slänger inte omkring metallskålar eller kommer hoppande rakt in i bädden och landar på någon som vilar …iofs är det väl bara Hugo som just nu sysslar med just detta- utom då Saga som genom alla år rabiat kastat sig över moppen när man torkar golv…och sen hotar att döda och förgöra den när moppen är tillbaka i hinken. Men det har hon hon varje dag under hela sitt liv så ingen ( mer än vi 2-beningar) bryr sig.

Ellen har tagit Hugo under sina vingar, och han följer tätt efter henne på gården- men man märker att han har respekt för henne, säger hon till så lyssnar han
Klara har blivit hans lektant- och hon busar gärna med honom, så även Bull (när han ids)

men Saga blev dragen i knorren en morgon- och då var det bara för Hugo att skynda sig undan den svavelosande tanten som kom emot honom Det var inte acceptabelt- inte nånstans. Saga vara så arg så ögonen såg ut som kolbitar- henne drar man minsann inte i svansen,
ligger man däremot stilla är det helt ok att få sova bredvid

Det är jättekul med en ”liten” valp i huset igen, och  skönt hur snabbt flocken tagit till sig honom, nu känns det som om han ”alltid” bott här.
Just nu är det tandlossning, lite feber och en snorig Hugo som gärna vilar lite extra – mellan busraiderna.

– Valborgsafton…

  • gick från ett morgonregn där knappt ens hundarna ville sticka ut en tass till att det klarnade det upp och blev riktigt fint mot eftermiddagen.
    Valborgafton är verkligen en dag som kan skifta år från år- från strålande sommarsol ( ok då nästan i alla fall) till som nu där snöfritt och vår känns minst ett antal veckor bort.

    Vi har en liten skogssluttning där det brukar tina undan ganska snabbt- och man såg att hundarna älskade att få nosa på mossa och lite grönt .
    Bull var inte helt nöjd med att han måste gå i koppel- men det är minsann inte bara han som tycker dom kunde få umgås lite närmare

    För att komma upp på sluttningen var vi  tvungna att ta oss över ett snötäckt dike (  som det sen visade sig var ett tunt snölager med en massa vatten under, och min vana trogen trampade jag genom- med kameran i handen…(tursamt nog den lilla kameran, och den ligger nu i en påse m grovsalt…och kanske kanske  klarar sig 😀



    Hugo gillar att leka med mopsarna, speciellt Klara som är snäll och uppoffrar sig som lektant, men man ser att han hänger på Ellen när det är spännande saker på gång
    – ibland innebär det att simma fram i snön
     

    men lite egna strövtåg måste man ju också ge sig ut på- även om man håller noga koll på var resten är
    ,

Det blev en jättehärlig skogsdag- och förhoppningsvis gör regnet att snön sjunker undan och fler skogsdungar tinar fram
Det finns nog inget som är så mysigt för en valp som att få undersöka alla lukter i skogen, få klättra och klänga, träna balans – allt i sin egen takt